AgroÖst

Agro Örebro

 Projektet AgroÖrebro

Med syfte att arbeta för en ökad hållbar livsmedelsproduktion och –konsumtion, och bidra till att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin, har projektet Agro Örebro startats. Projektet finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling med stöd av  LRF, HS och CR Prytz donationsfond.

En betydande del av Agro Örebros uppdrag utgörs av arbetet med Livsmedelsstrategin och genomförandet av delar av Livsmedelshandlingsplanen i Örebro län. Detta arbete har startats på initiativ av Länsstyrelsen i Örebro. Handlingsplanen är ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Örebro län med syfte att öka den hållbara matproduktionen i länet. I bred samverkan mellan lantbrukare, livsmedelsförädlare och konsumenter ska handlingsplanen bidra till en konkurrenskraftig och lönsam livsmedelskedja.

Projektet drivs av AgroÖst som i sin tur valt att anlita LAVI-gruppen, med Johan Hedström som projektledare. Ambitionen är att driva frågor och aktiviteter kopplade både till den nationella som den regionala livsmedelsstrategin och skapa möten för primärproducenter, politiker och livsmedelsproducenter.

Vision

Agro Örebro är en neutral utvecklingsarena, en informationsplattform och en kreativ mötesplats som främjar affärsutveckling och innovation för livsmedelsproducenter i Örebro län.

Övergripande mål

Agro Örebro bidrar till att öka värdet av regional och svensk mat samt till att stärka kompetens-, attraktions- och konkurrenskraften.

Avstampen för Agro Örebro inleddes med en workshop den 6 maj 2019. Under ”Framtidens livsmedelsproduktion i Örebro Län” påbörjades arbetet med att inventera livsmedelsbranschens behov utifrån Livsmedelsstrategin i Örebro län.   Planen för hur arbetet framöver ska utformas, för att i möjligaste mån möta och tillvarata de intressen som finns inom Örebro läns livsmedelsbransch, är under utformning.

Läs mer om Agro Örebro: www.agroorebro.se

 

Mer vildsvinskött i Örebroregionen

vildsvinskott

AgroÖrebro driver ett av tretton projektet kopplat till Jordbruksverkets utlysning ”Främjande av vildsvinskött”. I Örebro län drivs arbetet i samarbete med Hushållningssällskapet och Länsstyrelsen som driver ytterligare två av dess projekt. Den övergripande målsättningen med projektet ”Mer vildsvinskött i Örebroregionen” är att stärka och främja förutsättningarna för att marknadsföra, sälja och servera svenskt vildsvinskött för att långsiktigt öka efterfrågan och minska stammen som orsakar stora skador inom Lantbruket. Efter projektets slut skall det finnas metoder, kanaler och modeller som på̊ lång sikt främjar försäljningen av vildsvinskött. Projektet avslutas hösten 2022 och har resulterat i bildandet av en innovationsgrupp inom EIP för att utveckla ett kvalitetssorteringssystem för vildsvinskött.

 

EIP innovationsgrupp: Köp inte svinet i säcken

EU logo jordbruksfonden farg

Vildsvinsstammen uppgår idag till cirka 400 000 djur. På stora gårdar ligger snittkostnaden för skador 83 000 kronor med variation hos de värst drabbade från 200 000 till en miljon. Här ingår skördebortfall, maskinskador, reparationer samt extraarbete. 2020 rapporterades det in 158 809 skjutna djur till Jägareförbundet. Ca når 15% marknaden och 85% konsumeras antingen av jägarna eller kasseras. Jägarna anser det inte är värt att lämna in djuren till vilthanteringsanläggning på grund av det låga kilopriset som knappt täcker de logistiska utgifterna för att lämna in djuret. Anledningar till det låga priset är dels mer arbetskraft per djur jämförbart med klövvilt, ojämna flöden och kostnaderna för veterinärbesiktningen. Detta är den största flaskhalsen i kedjan när det gäller avskjutning av vildsvin. För att öka jakten och inlämning av djur behöver jägarna få mer betalt.

Problematiken med viltkött är att det finns variabler i form av storlek, kön och eventuell galtsmak som idag inte beaktas. Under eventet ”Utforska vildsvin som råvara” i projektet ”Mer vidsvinskött i Örebroregionen” (där jägare, viltslaktare, grossister och kockar bjöds in för att diskutera vildsvinsköttets potential) konstaterades att ett kvalitetssorteringssystem för vildsvinskött är en möjliggörare för ökad användning eftersom allt kött idag säljs under samma etikett (alt som bulkvara) med samma kilopris. Den tänkta innovationen utgörs av ett kvalitetssorteringssystem för vildsvinskött. En kvalitetssortering och klassificerings bidrar till att en prisdifferentiering kan göras mellan olika kvaliteter vilket i förlängningen motiverar jägare att skjuta och lämna in fler djur till vilthanteringsanläggningarna. En effekt blir en större avskjutning och utvecklingspotential för premiumsegment som kan erbjudas toppskiktet av restauranger som i sin tur har stora chanser att öka statusen på råvaran och ökar efterfrågan. Resultatet blir en utveckling i hela värdekedjan och i förlängningen en ökad avskjutning av vildsvin vilket kommer att gynna den enskilde lantbrukaren som märkbart får minskade kostnader för skador.

Innovationsgruppens arbete har resulterat i en ansökan om att genomföra ett EIP-projekt inom området med namnet ”Köp inte svinet i säcken - ett kvalitetssorteringssystem för vildsvinskött” som finansieras av Jordbruksverket via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Innovationsgruppen och projektet har och kommer, om det beviljas, att drivas i samarbete mellan AgroÖst/AgroÖrebro, RISE, Skånska Vilt AB, Svenska Jägareförbundet, Spontana Scandinavia AB, Råvaran Stockholm AB och Kötthallen Sorunda AB.

 

Mat från nära håll

EU logo jordbruksfonden farg

I dagsläget finns ingen tydlig kanal för försäljning av småskaligt och lokalt producerad mat i Örebro län. Varje delområde har idag sin egen lösning där t ex producenterna själva står för hela kedjan fram till konsument, lokala logistikföretag agerar mellanhand mellan producent och kund samt e-handelsföretag med distributionslösningar hem till kund. Traditionellt har stuprören inte varit ett hinder för företagandet, men med den generationsväxling som är på gång inom primärproduktionen och den småskaliga livsmedelsförädlingen väcks nya behov och krav på nya lösningar som kan effektivisera och möjliggöra nya affärsmodeller, lösningar och metoder för att nå ut med sina produkter till dagens och framtidens konsumenter. Målet för projektet är att skapa en tydlighet väg för den lokala maten ut till konsument. Projektet startar våren 2022 och pågår fram till våren 2023 med finansiering från Jordbruksverket genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

 

ESF projekt: Grön kompetens livsmedel

ö r   e

Under perioden 20200701 till 20221231 kommer AgroÖst att driva ESF-projektet Grön kompetens – livsmedel med placering i Örebro. Projektet genomförs i samverkan med Örebro kommun och LRF och finansieras av Europeiska socialfonden.

Projektet har sin upprinnelse i den studie som gjorts av LRF, Arbetsförmedlingen och Livsmedelsföretagen (Arbetskrafts- och kompetensbehov i livsmedelssektorn 2018) och som visar att livsmedelsproduktionen i Sverige behöver 59 000 nya medarbetare till 2023. Företagen har oberoende av storlek ett betydande rekryteringsbehov och utmaningen ligger i att hitta rätt arbetskraft och rätt kompetens. Det är ett matchningsproblem och ett kompetensproblem, vilket leder till att företagen inte kan utöka sin produktion, anställer personal med fel kompetens, undviker investeringar och söker arbetskraft utomlands. Dessa problem hindrar företagens möjligheter att utvecklas och bromsar tillväxten i livsmedelssektorn.

Genom strukturerade arbetsmetoder för onboarding av ny personal är vi övertygade om att branschen kan lösa rekryteringsproblematiken den står inför. Företagen behöver verktyg, modeller, rekryteringsutbildningar och anpassade korta utbildningar som stöd för att våga rekrytera och öka tillväxten i sina företag och livsmedelsbranschen i sin helhet.


öst    hus   cr 

kllänsstyrelsenRegion örebro